Tråkväder från mitt fönster.

Hej hej!

Nu har jag varit här i fyra dagar och det har regnat varje dag. Förutom idag, men då har det ändå varit molnigt hela dagen. I förrgår var det ok för då var det sol mellan 11 och 15 och det är finaste dagen hittils. Det är konstigt för regnperioden ska normalt pågå från juli till november och dom bästa månaderna att åka till den här delen av Vietnam ska vara april och maj, alltså nu. Men tydligen inte i år när jag är här.

Det är inte så mycket turister här utan mest locals som inte kan så mycket engelska och det finns inte heller så mycket att göra när inte solen är framme. Därför känner jag båda ensamhet och hemlängtan för första gången sedan Anton åkte hem till Sverige för tre veckor sen.
Det jag fördriver dagarna med är sova och äta. Som tur är har jag ett riktigt schysst rum med AC, kyl, varmvatten och bäst av allt TV, som jag lyckades pruta ner från 8 till 6 dollar. Så det händer att jag ligger på rummet och tittar på film eller någon fotbollsmatch när det regnar allt för mycket. Och bäst av allt, jag kommer att kunna se champions league om jag bara orkar hålla mig vaken nätterna till onsdag och torsdag.
Hursomhelst så börjar jag bli rastlös så jag funderar på om jag ska ta mig norröver mot Hoi an eller huvudstaden Hanoi. Men jag är inte så sugen på att resa och jag tvivlar på att vädret är bättre där. Hmm.. får se hur jag gör.
Det kan bli så att jag stannar kvar i Nha trang tills jag åker hem, det är ju faktiskt bara nio dagar kvar nu.
Om bara solen vill visa sig så finns det båtutflykter och lite andra strandaktiviteter att ägna sig åt. Jag har hittat ett gym och en frisersallong också, funderar på att gå dit imorgon om det regnar.

Allt är väldigt billigt här och maten är riktigt god. Man kan lätt få en schysst middag med tex kyckling och ris för 20 000 dong (10kr). Hund och orm går också att få serverat om man nu skulle vilja det.

Förrutom att vietnameserna äter konstiga saker så skiljer sig även trafiken en hel del från Sverige.
Jag har varit nära att krocka alldeles för många gånger, eller inte jag, utan min chafför. När man reser själv så är det mycket billigare att åka moto, alltså vespa, istället för tuk tuk, taxi eller nåt annat onödigt säkert fordon. Då sitter jag helt enkelt bakom föraren på vespan och han har min stora ryggsäck framför sig i knät. Sen kör vi sick sack mellan bilar, bussar, tuk tuks och andra vespor i alldeles för hög hastighet. Hjälm har vi ju såklart inte heller. Många gånger får han tvärnita vid korsningar och när jag berättar för honom att jag inte alls har bråttom så nickar han men kör precis lika fort ändå.
Bara att gå över gatan är ett spel om liv och död då det inte verkar finnas några speciella regler för vad som gäller vid tex ett övergångsställe. Ibland åker man, ibland stannar man.

Några andra saker som skiljer Kambodja och Vietnam från dom Svenska vägarna:

* Kommunicerar gör man med tutan och ingenting annat. Ingen blinkers är därför nödvändig.
* Omkörning är alltid tillåten såväl som vid krön, svängar och över heldragen linje.
* Rött och grönt på trafikljusen betyder samma sak. Åk!
* Fem personer är inga problem att åka på en vespa.
* Hjälmen är ännu inte uppfunnen i den här delen av världen.
* Det går beniga kossor på vägen.
* Bussresor som ska ta sex timmar kan mycket väl även ta tio.

Men trots bristen på regler och sunt förnuft har jag hittils bara sett en olycka. Det var en vespakrasch i Kambodja, då det var två stycken som körde omkull, gled efter asfalten och fick rejäla skrapsår.
Men jag ska ändå ta det lilla lungna nu tänkte jag. Betala 8 istället för 5 kronor och få en tuk tuk istället, det känns lite säkrare. Dumt att vara dumsnål även om det lätt blir så när allt är så billigt.


Stranden när det väl är fint väder. Klassisk vietnam hatt.

Nu ska jag gå och äta nåt igen.. för det är ju det jag gör när jag inte sover.
Saknar er.. Kram!